Syftet med studien är att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan kränkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs län påverkas av Läroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat på de riktlinjer och mål som personalen i skolverksamheten ska rätta sig efter. Våra frågeställningar är: Hur påverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan kränkande behandling i skolan? Samt: Vad är betydelsefullt och vad skulle kunna förändras i arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete är hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen är att sedan lagen om att skolan kan bli skadeståndsskyldiga, samt att lagen om att skolan måste upprätta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frågorna. Resultatet visar även att implementeringen av likabehandlingsplanen är en komplicerad process..

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola.

När fritidspedagogen kom in i skolan blev det enligt tidigare forskning i hög grad på lärarnas villkor. Fritidspedagogerna pekades ut som hjälplärare. Hur är det idag, tio år senare? I denna uppsats presenteras en observationsstudie av två fritidspedagogers arbete i skolan. Det visar sig att arbetsinnehållet varierar mycket.

Utvecklingen mot mångkulturella samhällen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som främlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka på vilket sätt skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället, hur skolan häri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola.

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om läraren dessutom låter eleverna arbeta med teman som ar väsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns när lärare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete på min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar länge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vägar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lärarna. Jag kommer att intervjua både lärarna på skolan ochsedan tillsammans med en grupp på skolan ska jag utveckla denna plan..

Under de senaste årtiondena har hälsan hos barn i skolåldern förändrats. Skolhälsovården i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hälsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som låg- och mellanstadielärare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. Enkäter skickades till låg- och mellanstadielärare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre än hälften av lärarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Denna uppsats handlar om hur man som lärare kan arbeta med massage i klassrummet. Frågor som behandlas i arbetet: Hur kan man introducera massage i skolan?, Vad visar studier på för nackdelar och fördelar?, Hur påverkas kroppen av massage? Arbetet bygger på litteraturstudier, en empirisk undersökning i form av intervjuer samt egna erfarenheter efter att introducerat massage på slutpraktiken. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med två lärare som håller på med massage i skolan och tio elever samt hur vi genomförde vår egen massageintroduktion. Genom detta arbete har vi kommit fram till massage och beröring är mycket viktig för barns välbefinnande och att man med enkla medel kan introducera kompismassagen i skolan..

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur skolan kan medverka till ett hälsosammare liv och stärka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att använda mig av olika sätt för att få fram information om problemet, såsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete är att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande åtgärder inom skolan, familjen och samhället i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Arbetet syftar till att fördjupa vår egen kunskap om massage i skolan. Vi vill påvisa huruvida våra tankar kring massage i skolan stämmer överens med den uppfattning som elever och lärare har. Vårt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock på undersökningen som utgörs av både en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att få svar på om elevernas beteende gentemot varandra och mot läraren förändras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn föräldrarna har på massage i skolan samt vilka olika arbetssätt det finns angående massage och beröring.

Vårt arbete handlar om skönlitteraturens betydelse i skolan och vilka metoder forskare och pedagoger rekommenderar i litteraturpedagogiskt arbete. Arbetet inleds med styrdokumenten eftersom det är de som anger vilka riktlinjer skolan skall arbeta efter. Därefter tar vi upp vad några forskare och pedagoger anser om skönlitteraturens betydelse i skolan och några metoder de rekommenderar. Vidare följer en empirisk del där vi via intervjuer undersökt verksamma lärares åsikter till skönlitteratur i skolan, samt vilka metoder de rekommenderar i arbetet med detta. Vi har i arbetet fokuserat på åk F-6.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen.

Syftet med arbetet är att beskriva synnedsättning i skolan och hur den kan underlättas och stöttas. Detta på grund av att elever med funktionsnedsättningar kan vara mer utsatta och utelämnade i skolan. Jag har intervjuat lärare och rektor på högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjälpa elever med synnedsättning. Lärarna undervisar i teoretiska och praktiska ämne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lärare och rektor är medveten om svårigheter för elever med ett funktionsnedsättning.

I Polislagens 2 § 1: a punkten befästs polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig på personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen här åsyftas.